![Versailles - The Revenant Choir - Cover [no blur]](http://egastyle.files.wordpress.com/2009/02/the-revenant-choir-front_update_widgetsize04_no_blur.jpg "Versailles - The Revenant Choir - Cover [no blur]")
Sparat under: MUSIK, skola | Etiketter: Amanda, östra real, babelfish, Dir en grey, glass skin, japanese, japanska, MSN, singel, 日本語
今日アマンダクーリングと言う人とMSNメッセンジャーに話したんです。とても面白い話だった。この人はマジで私と同じだった。嘘じゃない！私のように日本に行きたくて、そこでバンドに打たいです。彼女はベースを打つ。
私と同じように１７歳です。高校の二年生です。
彼女と決める事があった。一緒にバンドを作ろう、と思った。いつかアマンダちゃんと会います、きっと。
今度日本語にカキコを書くのはごめんね…皆さん。
Alltså..
Hmm… Ska jag upprepa det jag sagt på svenska. Nej. Orka! Om det är någon som vill läsa detta får de tillgodogöra sig det via det tveksamma babelfish.
Idag har det faktiskt varit en ganska angenäm dag. Jag var på Östra Real med Fredrik på vår numera bokade repetitionstid, och vi kom faktiskt lite framåt. På schemat utanför musiksalen står:
14.30-16.30 – The Fredrik Ahlsten Project.
Nej, det är inte トゥハートプロシェクト. Mitt projekt med Fredrik är ett annat. Ett roligt, när det börjar fungera!
Jag har loads of homework att göra till nästa vecka.
Hoppas att jag får träffa den där Amanda snart… Fråga inte varför jag var inloggad på MSN.
Jag fick GLASS SKIN i dag. Recension kommer inom kort.
Adrian
Sparat under: Okategoriserat, skola | Etiketter: falukorv, potatismos, redovisning, söktermer, tropisk
I dag serverades ”tropisk gratinerad falukorv” i skolan. Det är faktiskt såpass roligt att jag kan passa på att nämna det här. Gratängen smakade starkt av bostongurka.
Vad jag vet gör inte bostongurka den särpräglade svenska farlukorven tropisk. Eller, det kanske var något annat hemligt i receptet som gjorde den värdig sin titel? Potatismoset smakade inte särskilt tropiskt heller. Det smakade tvärt om ganska vanligt och tråkigt. Ungefär som svenskt potatismos, när jag tänker närmare på saken.
…Och gott var det inte heller.
Redovisning av söktermer.
Man har mycket kul när man skriver blogg.
En stor antal av besökarna på internet kommer såklart ifrån olika sökmotorer. I statistiken över dessa söktermer finns det alltid något roligt att hitta.
De mest populära termerna sedan jag skapade bloggen för ett år sedan är ”mana”, ”moi dix mois”, ”adrian dolata” och ”kamijo”. Helt okej.
Det är också roligt att ”katter” är ett populärt ord. Jag vill absolut att folk som googlar på katter ska hamna här!
Men vissa är lite mer underliga… En massa kommer ifrån ”misslyckad hårfärgning” och ”noveller om att inte kunna sova”. Andra konstigare termer är ”noir”, ”photoshoots”. Visst kan de ha något att göra med min blogg, men den är inte precis det första som kommer upp när man googlar på de orden..!
Till de allra underligaste och roligaste hör:
stolpinne (precis vad allt handlar om)
globens storlek jämfört med människan (ehh…)
dikter om schizofreni (…)
gratis klistermärken (! Yeah!)
hårnål (?)
Detta kanske säger något om min person, vad vet jag.
Cheers.
Adrian
Sparat under: Okategoriserat | Etiketter: blogg, domän, skedar, videoblogg
Jag tänker, att det vore lite roligt att prova. Inte nu, men kanske nån gång. Eller hur?
Bara för att visa alla skedar jag har på skrivbordet (nu höll jag på att skriva ”alla skedar jag har på ansiktet”).
Herre gud, jag vill inte ha den här domänen längre. Kan jag inte få byta till adriandolata?
Inte?
…
Nej, just det. Det är lite sent nu. Jag är inte någon som raderar sin blogg och startar en ny.
Adrian
Sparat under: Dagens Låt, Okategoriserat | Etiketter: apple, スネオヘアー, ワルツ, Hikaru no Go, inspiration, iPod, itunes 8.0, oinspirerad, Suneohair, Waltz
Jag känner mig lite oinspirerad i kväll. Har sett rätt många episoder av Hikaru no Go. Tidigare i dag spelade jag badminton och träffade Fredrik. Det var ett väldigt mystiskt regn som föll under vår promenad.
Apple har släppt iTunes 8.0 och uppdaterade iPod.
(Jag hoppas att jag kan sova bort bristen på inspiration).
Dagens låt är ”Waltz” med Suneohair. Tyvärr är det inte hela låten (den hela låten hade avstängd embedding)
Adrian
Sparat under: filosofi/dikter | Etiketter: andetag, dröm, mörker, nyanser, tankar, tystnad
Visst är det härligt att röra sig i kompakt, tyst mörker? Att glida fram med skärpta sinnen, trots att tystnaden som trycker mot öronen får hela omgivningen att framstå som en dröm? Att känna sig som en kroppslös gestalt då du inte kan urskilja dig själv där du står? Att känna hur ögonen gradvis vänjer sig vid mörkret och andra nyanser av svart börjar träda fram?
Det är så tyst att du hör dina egna andetag, ja till och med dina egna tankar eka i rummet.
God natt.
Adrian
Sparat under: Dagens Låt | Etiketter: Kanon Wakeshima, mana, PV, Still Doll
Dagens låt är ”Still Doll” med den söta Kanon Wakeshima. Låten är producerad och skriven av Moi dix Mois-gitarristen Mana, men texten är hennes egen. Den handlar om en flicka som talar med sin docka.
Sparat under: MUSIK, skola | Etiketter: 320 kb/s, Alef, badminton, Carl Orff, Carmina Burana, CD, Dir en grey, Ergo Proxy, glass skin, go, idrottsdag, KGS, mp3, Nazi, Nazist, Paranoid Android, Radiohead, seger, 勝ち, 囲碁
I dag var det en ”slapp” dag, så att säga. Vi slutade tolv efter historia och kör. Det var alltså min första repetition med Carmina Burana i dag. Sedan Mats påpekade för mig att det är ”Nazistmusik” har jag faktiskt funderat en del på saken. Och om man har det i bakhuvudet känns det onekligen så. Eller, det märks hela tiden. Men låt oss strunta i vem Carl Orff var och vilket budskap texterna egentligen kan tänkas ha. Jag kämpar verkligen mot känslan av obehag som slår mig när jag sjunger. Jag vill verkligen inte förknippa musik med politik.
Efter att vi slutat promenerade jag, Alef och typgänget mot vasastan. Alexander skulle köpa lite smink, och vi tänkte följa med, men vi avvek för att spela go hemma hos Alef, det vi tänkt göra från början. Vi spelade ett 13 x 13 och ett 19 x 19. Jag vann båda gångerna. Det är skönt att jag blir bättre. Jag spelar självklart endast för att lära mig, och det är något man verkligen gör när man spelar med riktiga stenar. Jag har till och med lite nya taktiker i huvudet som jag kanske ska prova på KGS i kväll.
Just nu lyssnar jag på Ergo Proxy-soundtracket. Det började med ”Paranoid Android”, som jag hörde tidigare i dag i något slags konstigt pianocover. Nej, nu blir det スネオヘアー istället.
Jag fick precis ett mail från CDJapan om att Dir en greys nya singel Glass Skin har skickats. PV’n är redan ute, men jag vill inte se den, det är roligare att höra den när den kommer. Jag längtar efter den andra ordern som bör skickas runt den 19:e.. Mer om det då. Ja, jag köper bara CD just nu.
Det vanligaste är väl att man laddar ner allting. Men jag är en av de få (tror jag) ungdomar som fortfarande tycker om att köpa CD-skivor. Det är så härligt, speciellt med Limited Ed’s och First Press-material. Det är liksom inte kul att ladda ner. Men de flesta håller så klart inte med mig. Det är framför allt oändligt många procent dyrare med CD. Fast ljudkvaliteten blir mycket bättre, så klart. Det mest högkvalitativa nedladdade materialet brukar vara 320 kb/s, medan CD har lossless-ljud (44100 Hz) i 1411 kb/s. Det går inte att jämföra.
I morgon ska jag spela badminton med Alef i Eriksdalshallen. Vi anmälde oss inte i tid till de egentliga idrottsdagsaktiviteterna, så vi fick boka bana själva. Fördelen är att det blir en annan ”slapp” dag i morgon eftersom vi bara spelar en timme från klockan nio. Sedan är vi lediga resten av dagen.
Jag vet att många på kungsholmen kan skryta med att vara helt lediga i morgon, men i ärlighetens namn tycker jag att det är rätt värdelöst att bara ha gymnastik det första året. Vart tar träningen vägen?
Nu har jag inget bra avslut på inlägget igen. Det blir ofta så här. Ofta blir titeln bara ()x också. Men det gör inget. Jag skriver ju.
Adrian
Sparat under: recensioner | Etiketter: 8 av 10, aristochrat's symphony, Episode, Hizaki, Jasmine YOU, Kamijo, noble, recension, review, Teru, Versailles, Yuki
Jag har lovat att skriva en recension av Versailles första fullängdsalbum. Det man lovar får man lov att hålla.
Artist: Versailles
Genre: Symfonisk Metal, Speed Metal, Neoklassisk
Längd: 66:01
1. ”Prelude” I samma anda som i minialbumet Lyrical Sympathy vill Kamijo ha ett mäktigt intro. I detta fall består introduktionen av en kör som sjunger vår klassiska uppsjungningsövning ”vivra del sol” (eller vad det nu är). Rätt välgjort är det i alla fall. Jag älskar övergången mellan introt och Aristochrat’s Symphony på DVD:n, det är synd att de inte använder den på skivan.
2. ”Aristocrat’s Symphony” Versailles väljer att använda den förra singeln som ledmotiv till albumet. Problemet är att alla hört den redan. Det är ingen tvekan om att det är en bra låt. Men den hade kunnat ha en sekundär plats i albumet.
3. ”Antique in the Future” är min favorit. Den underbara ingången och trummorna med toms som inte har några toner utan låter som baskaggar (som märks i hela albumet) ger låten ett mer rock-aktigt tema. De lyckades dock sno hela min refrängidé innan jag lyckats sätta den på pränt. Låten innehåller ett och taktarts- och tempobyte som kommer lite abrupt, precis som återgången till ursprungstempot. Men jag har vant mig (?). Kamijo gör en utmärkt insats med sången.
4. ”Second Fear -Another Descendant-” Jag tycker att det här känns ungefär som ”the Red Carpet Day” från Lyrical Sympathy. De återanvänder texten. Och melodierna. Det funkar inte, tyvärr. Trots den ursäktande titeln.
5. ”Zombie” En till av låtarna från ”A Noble was born in Chaos”-singeln. Här lyser Terus kompositionsförmåga igenom. Den är faktiskt betydligt med originell än Hizakis. Fast jag tycker fortfarande att det är konstigt att de drar ner gitarrerna till drop-C när resten av albumet går i drop-d. Blir det inte jobbigt live? Nåja, det är en härlig låt med skön text.
6. ”After Cloudia” Ännu en halvtråkig Hizakikomposition. Det som är bra i den här låten är solodelen, som är smått underbar. Minus till Kamijo vars röst här bara verkar vara som ett ackompanjemang till gitarrerna. Fast jag vet själv hur svårt det där är..
7. ”Windress” Här har Hizaki visat framfötterna och gjort en väldigt mångsidig låt. Den är mestadels lite lugnare, och väldigt vacker på vissa ställen. Kamijos röst passar väldigt bra till den här låten och Jasmine You märks väldigt tydligt med sina uppfinningsrika basgångar.
8. ”The Revenant Choir” Detta är ju själva Versailles-låten. En remake. Är den bättre än originalet? Personligen tycker jag det. Mixen är spetsigare, gitarrerna tydligare och trummorna mer framträdande. Originalet kanske är lite lite jämnare, men också gråare. Låten har fått mer färg helt enkelt. Hör och häpna, jag kan nu själv spela hela låten förutom alla solon. Jag är stolt.
Det enda som kanske är lite trist är att Kamijos engelska verkat bli snäppet sämre. Men jag tror att vi alla har överseende med det.
9. ”To the Chaos Inside” En riktigt kaosig Teru-låt, lite i samma stil som Zombie. Omöjlig att spela. Här gör alla ett bra jobb. Det här är låten jag lyssnat mest på förutom ”Antique in the Future”.
10. ”Suzerain” Tråkigt, Hizaki. Minus för Kamijos kompröst igen. Den var också med på singeln, vilket gör låten ännu tråkigare.
11. ”History of the Other Side” Megaverk med o-Versailles-aktig text. Tycker jag i alla fall. Typ ”alla människor ser samma himmel” och sånt. Helheten i låten känns lite oorganiserad, då den har många olika delar med olika uttryck. Den är väldigt lång. Men den har både grymma riff och vacker stämning. Den är ett rätt lyckat försök till epik.
12. ”Episode” Jag tycker att det är fint att Kamijo vill avsluta albumet med en ballad. Endast piano i bakgrunden. Den är fantastisk, så sorgsen och intim. Versailles är inte bara metal. Inte alls.
På det stora hela tycker jag mycket om det här albumet. Det är stundom välgjort och underbart. Men på ett flertal ställen lyser en viss fantasilöshet igenom, i alla fall enligt min smak. Detta kommer mestadels från Hizaki. Han är en tekniskt väldigt skicklig gitarrist, men det verkar som om han saknar förmåga att utvecklas till något nytt. När jag lyssnar på hans soloprojekt kan jag plötsligt tycka att ”oj, det där är ju ungefär samma solo som i den versailleslåten” och så vidare. Till framtida releaser hoppas jag att han får i sig lite nya idéer.
Jag vill sätta ett betyg. Och det blir 8 av 10. Tack, Versailles. Jag hoppas att ni gör en ny Europaturné snart.
8/10
Adrian
