![Versailles - The Revenant Choir - Cover [no blur]](http://egastyle.files.wordpress.com/2009/02/the-revenant-choir-front_update_widgetsize04_no_blur.jpg "Versailles - The Revenant Choir - Cover [no blur]")
Sparat under: MUSIK, skola | Etiketter: 10, guitar hero, jyckel, karneval, Logic, Logic Pro, nybörjare, tips
…Det är väl ingen som orkar förbereda inför den där stackars karnevalen. Speciellt inte vi, då någon kommer på den hopplösa idén att vi ska ha Guitar Hero-tema. Efter att alla gått med på det delar vi upp oss i de fem färgerna och förväntas hoppa över Tova till tonerna av ”Smoke on the Water” (Sedan när är den med i Guitar Hero?). Det resulterar i en rapsodi av jyckel.
Det här inlägget tänker jag i stället ägna åt mina bästa Logic-tips för nybörjare. Såsom jag själv.
#1 Använd screensets! Detta är det enklaste sättet att byta mellan olika vyer i Logic. Screensets 1-9 nås genom siffertangenterna (obs, ej keypaden!). Glöm inte att du kan låsa dina screensets med kommandot shift-L. Inte bara fönster sparas i dina screensets, utan också saker som tools, öppna plug-ins och vst-instrument och effekter.
#2 Använd åtminstone dessa kommandon:
* för att spela in
Enter för att gå till början av låten eller en aktiv cycle region
P för att visa piano roll, X för att visa mixer, B för att visa papperskorgen
esc för att visa snabb verktygsmeny (tryck esc esc för att komma tillbaka till pekaren, och command-klicka i menyn för att välja sekundärt verktyg)
+ för att korrigera markerade överlappande noter i sequencern (piano roll)
alt-klicka och dra objekt och noter för att kopiera
Kom ihåg att alla kommandon inom Logic kan ändras och läggas till i preferences/key commands. Detta gäller även kommandon som inte finns på tangentbordet ursprungligen.
#3 Kommandot för att visa färgpaletten är C. Detta är viktigt då du om du vill kan ändra färg på det mesta, och om du som jag gillar att det ser vackert ut.
#4 Preferences gäller för alla projekt och Settings bara för det nuvarande projektet. Glöm inte att markera ”24-bit recording” i preferences/audio. I settings/recording kan du ställa in hur lång inräkning du vill ha när du spelar in. Och glöm inte att det som spelas in under inräkningen självklart sparas om du skulle vilja ha det.
#5 Då du ska spela in, skapa en cycle region först, genom att klicka och dra uppe vid tidslinjen.. Med denna kan du också göra retakes direkt genom loopning.
#6 Metronomen är faktiskt ett midiinstrument, med namnet Klopfgeist. Detta instrument kan du se och göra inställningar för i fönstret Environment (cmd+5) under fliken Mixer.
#7 I transport-sektionen längst ner i arrange-fönstret kan bl.a tempo och taktart ändras. Här ändras också hur fin sequencerns indelning är. Detta var svårt för mig att hitta och är helt livsnödvändigt för trioler, sextondelar och andra, mer obskyra notvärden.
#8 Kom ihåg att aktivera ”Snap to abolute value” i snapmenyn, både i sequencern och i arrange-fönstret. Annars kommer du att slita ditt hår.
#9 Velocity tool är det enklaste sättet att ändra anslag på. Genvägen är esc-9.
#10 Använd hyper editor (genväg cmd+5) för att ändra automation på t.ex modhjul och pitch bend.
-Eftersom några börjar med Logic nu.
Adrian
..Är ”skit”. Citat från det föregående inlägget: ”Jag kom inte in i någon ond snacka skit-cirkel och jag sket i allt statusskit”…
:/
…Nåja.
Sparat under: Dagens Låt, diskussion, skola | Etiketter: alkohol, artikelserie, Bram Stroker, DN, Dracula, engelska c, ideal, malice mizer, Mayonaka ni Kawashita Yakusoku, moral, Rosor, tenta, ungdomar
Jag följer en artikelserie i DN. Det är en riktigt välskriven serie som handlar om ”den tuffa tiden i högstadiet”, ungefär, och berör… Tja. Det framgår av titeln.
Innehållet i dessa artiklar beskriver den fasansfulla värld alla tonåringar lever i. De hierarkiska status- och utseendebaserade systemen som existerar både i och utanför skolan, alla krav på att man ska vara snygg och bla bla bla. Allt det här vet vi redan. Eller rättare sagt, ungdomarna vet. Det är de äldre generationerna som måste upplysas.
När jag gick i nian var det en hel skit. Visst var det. Vår klass var helt hopplös, alla snackade skit om alla. Men på nåt sätt undslapp jag allt det här. Jag kom inte in i någon ond snacka skit-cirkel och jag sket i allt statusskit och var helt enkelt med de jag hade lust att vara med. Jag verkade bli accepterad ändå. (Eller, jag kanske inte blev det, bara att jag var naiv och inte insåg hur mycket alla hatade mig egentligen?)
Hur som helst verkar det vara ännu värre nu. I dag var det en obligatorisk artikel om det lika obligatoriska drickandet. Oj, det är lätt att få tag på alkohol. Inga nyheter. Oj, alla dricker. 99%. Ingen nyhet det heller. Citat: Det ingår ju i kulturen liksom. Slut på citat.
Men vänta lite?
Tillåt mig att än en gång skriva lite om det här.
Innerst inne föraktar en del av mig alla som dricker. Varenda en, vän som fiende. En annan del av mig tycker synd om dem. En tredje del av mig tycker att alla andras liv inte angår mig och att de får göra vad fan de vill. Ursäkta inte språket. 問題: Sedan när blev vårt samhälle så genomruttet att de vuxna står och stirrar åt ett annat håll medan deras barn köper sprit på andra sidan gatan? Sedan när blev det omöjligt att gå på en fest eller ha kul och trevligt utan att dricka? Handlar det kanske om någon slags brist på andra roliga saker att fylla sina liv med? Jag har inget problem med sådant. Eftersom jag är en person som inte dricker. Över huvud taget. Det vet ni alla redan. Det är inget jag skäms för och inget jag skryter med, det bara är så. Antagligen kommer jag aldrig att göra det i hela mitt liv.
Det är helt emot varenda en av mina principer. Det är för mig samma sak som att ta en kniv och skära lite varstans på mig själv bara på kul. Mitt liv är inte tråkigt fram till nästa fest.
Dagens låt är 真夜中に交わした約束 (Mayonaka ni Kawashita Yakusoku – Löftena vi utbytte vid midnatt) av Malice Mizer. PV’n är en summering av Bram Strokers ”Dracula”.
Det är nog lätt att bli irriterad när jag moraliserar över alla de här sakerna. Men jag är bara så förbannad. Det får man väl vara?
Jag strävar efter att vara en juste, snäll, känslig och ärlig människa. Jag försöker att inte döma människor efter några fördomar eller dumma definitioner, och jag vill inte ta mig själv på för stort allvar. Jag anstränger mig för att vara omtänksam men samtidigt bestämd. Jag vill kunna vara gravallvarlig och seriös, men samtidigt kunna bjuda på mig själv med min knäppa humor, med en lagom dos distans till mig själv. Och framför allt vill jag följa mina egna ideal och åsikter (ifrågasätt inte den här definitionen) och inte påverkas av minsta lilla någonting från någon annan.
Ibland är det helt omöjligt att vara allt det här, men oftast funkar det.
Jag köpte mer rosor i dag. De är i kruka och är fyra stycken vackra små röda blommor just nu. Jag ska försöka ta hand om dem så att det blir fler. I kväll måste jag förutom att tänka igenom mitt liv vilket jag alltid gör, repetera alla de där förbannade författarna till engelska c-tentan. Japp, jag har den muntliga delen i morgon efter skolan.
Och så måste jag självklart arrangera om några av de där riffen i Final. Det blev för mycket obskyra tonartsbyten i går kväll.
Jag hoppas.
Adrian
Sparat under: Dagens Låt, MUSIK | Etiketter: A Little Pain, band, OLIVIA, PV, sjunga, skriva låtar, texter
Jag vill ingå i ett band där jag inte behöver skriva låtarna. Vi kommer att ha två gitarrister som gör det. Jag kommer att sjunga, och koncentrera mig bara på det. Kanske får jag också ta hand om texterna också. För skriva kan jag.
Nog för att det går bra för mig just nu, men det jag vill göra är ju egentligen bara sjunga…
(Bara tankar)
Dagens låt: A Little Pain med OLIVIA. Jag gillar inte riktigt PV’n (den är fånig, och dessutom är ljudet i osynk), men låten är en av de finaste…
God natt.
Adrian
romantisk
om sak (l. person); eg.: som är av det slag som brukar förekomma i (visst slag av) romaner l. andra diktverk; som avviker från det vanliga l. vardagliga resp. är säregen l. fan tastisk l. spännande l. mystisk l. trolsk l. pittoresk l. har en säregen skönhet l. bär en prä gel av ngt ovärkligt l. uppdiktat l. drömt o. därigm tjusar ngn l. utövar dragningskraft på ngn l. äggar ngns fantasi l. känsla l. hos ngn framkallar ett tillstånd l. en stämning som kännetecknas av djupa, men oklara känslor l. en obestämd längtan.
Orelaterat: Dagens heeh! (en aning internt för de som kan japanska och vet vem Gackt är).
Adrian
Antalet årstider borde sannerligen inte vara begränsat till fyra. Den här tanken passerat framför mina ögon med jämna mellanrum den senaste tiden. På väg hem från Sakura i går gjorde Alef mig uppmärksam på att man i Japan, förutom det vanliga årstidssystemet, faktiskt har två system till, om än mer obskyra och sällan använda. Det ena har åtta och det andra… 16 (var det så?) årstider.
Det känns nämligen så grovhugget att yxa upp åren i fyra delar.
Hösten är min årstid. Slutet av augusti, september och början av oktober.
Snart kommer vi in i den tiden när löven faller stillsamt mot marken var man än går, när molnen rör sig snabbt med de bestämda vindarna och när momentet i morgonljuset är mer gudomligt än något annat. Sedan kommer den melankoliska delen av hösten i slutet av oktober och i början på november, tider av requiem och begynnande mörker som är så tätt att man i det kan sträcka ut handen och känna en kall visshet om att allting andas.
Jag har alltid tyckt mer om hösthalvan av året. Självklart är våren välkommen när den väl tar vid, men det är något visst med hösten.
Dessutom är det engelska ordet ”fall” för höst så vackert…
-Eller hur?
Adrian
Sparat under: Okategoriserat | Etiketter: 17, birthday, Body Butter, födelsedag, Leopard, mat, miso, OS X 10.5, regn, Rosor, Sakura, shabu shabu, strömavbrott, yakitori
Inget speciellt. Självklart inte. Jag avskyr att fira födelsedagar. Dels för att tiden har sin gilla gång oavsett om man firar den eller inte, dels för att jag inte gjort någonting speciellt för att bli firad. Födelsedagar, kan jag alltså konstatera, är påtvingade dagar.
Inte desto mindre har jag haft det trevligt. Idag har jag påbörjat tre nya låtar, varit en hårsmån från att bli krossad till döds av en stor byggställning, förberett en kräftskiva jag inte själv deltagit i, fraktat rosor med båt, provat Body Butter med doft av jordgubbar och ätit en lyxmåltid med Gaijin tillika Alef på Sakura, på Luntmakargatan.
Men låt mig börja med gårdagen, som var nästan lika intressant. Jag började dagen med att byta vatten åt blommorna på flygeln i körsalen Jag såg en tung fransk filosofifilm med titeln ”Vår tids musik” (originaltitel ”Notre muisique”) som fick kommentaren från mig att den kändes som en vägg. När jag kom hem hade jag bestämt mig för att återigen installera Leopard (OS X 10.5) efter ett misslyckat tidigare försök någon gång tidigare i vår. Mitt i den två timmar långa installationen försvann all el. Just det, där utanför föll det vackraste regn jag sett denna sommar, spikrakt, majestätiskt och kraftigt. Och så åskan. ”Nu har jag överbelastat elnätet”, tänkte jag helt enkelt. Det skulle inte ha förvånat mig ett dugg. Men efter att ha kollat propparna och sett att hissen där utanför inte fungerade insåg jag att det helt enkelt var ett vanligt strömavbrott. Jag blev förbannad. Till slut bestämde jag mig för att ta ett hett bad i det lamplösa badrummet med några stearinljus. Så här fint var det:
Precis när jag hade lagt mig i badet kom elen tillbaka. Och den skarpa lampan i badrummet. Jag klev upp igen.
(Nu fungerar i alla fall Leopard)
I dag var det, som sagt, min födelsedag. Jag fick fina rosor på morgonen. Och varm choklad. Jag vaknade faktiskt redan 8 av mig själv.
Det hemska började lite senare på dagen. Vi skulle flytta byggställningen som stod framför huset. Den är stor, den är fem-sex meter hög och framför allt: Tung.
Det verkade vara en lätt manöver, men plötsligt var det några tallgrenar i vägen och hela ställningen tippade över. Den landade på en annan tallgren och lutade nu i ca 45° ut från huset. Vi stod där och höll upp den och konstaterade att vi aldrig skulle kunna lyfta tillbaka den igen. Så vi släppte, och hoppades att den där grenen skulle hålla. Det gjorde den. Sedan fick vi helt enkelt montera ner ställningen medan den hängde i luften. Om inte den snälla tallen hade varit i vägen hade vi blivit krossade.
Vi hann precis städa upp allting innan gästerna till kräftskivan kom. Herregud, vilken olycka det var, och kunde ha blivit.
Jag stannade inte på kräftskivan, utan åkte in till stan halv fyra. Där åt jag en god middag på Sakura, bestående av yakitori, miso, shabu shabu, te, och glass. Det var ytterst trevligt.
Dagens låt: Oasis med Gackt.
Jag har fortfarande en del att skriva nu, men klockan är alldeles för mycket. God natt. Nu är jag i alla fall 17.
Adrian
Sparat under: Dagens Låt, skola | Etiketter: Ayumi Hamasaki, dag, galen, historia, kör, lärare, Mirrorcle World, ointressant, PV, 浜崎あゆみ
Galen historialärare.
Ointressant dag.
Kör i morgon.
Dagens låt: Mirrorcle World av Ayumi Hamasaki
Adrian
Sparat under: Dagens Låt, skola | Etiketter: Dramaten, gackt, S2A, Sandra, schema, schubert, skola, skolstart, Tsuki no Uta, 月の詩
Det var en rätt skön första dag. Detta berodde mest på att vi började så sent som 12. Jag sov till kvart över nio, ungefär. Mamma skulle iväg till höstsamling på Dramaten halv elva, så hon gick före mig. Jag fortsatte lite på duet, och duschade länge.
Den första jag såg var Valter. Vi gick upp några trappor och mitt hjärta tog ett rejält skutt när jag hörde Tovas röst. Jag hade verkligen oroat mig för att hon inte skulle vara där i dag.
Så där stod jag tio i tolv med henne och några andra snälla S2A-flickor.
Sandra från N1B är nu Sandra i S2A. Hon var väldigt trevlig. Det måste vara rätt ochill att komma in i en ny klass så där. Fast vi är ju så snälla allihop. Galna men snälla. I alla fall är en sån där person man automatiskt får lust att le när man får ögonkontakt.
Jag var helt säker på att vi skulle ha vanliga lektioner och så var också nästan fallet. Efter samtal och pappersutdelande med Koch och den nya klassföreståndaren tillika läraren i naturkunskap (vars namn jag inte kommer ihåg) hade vi svenska. Det är alltid trevligt att träffa Niklas, eftersom att han tycker om att träffa oss. Vi märkte att han hade glatt sig åt att framföra sina tankar om den kommande terminen. Han har tydligen tillbringat sin sommar till stora delar med att baka bröd.
Det var överlag trevligt att träffa alla. Jag kände mig rätt trevlig själv.
Dagens låt är Gackt med 月の詩 (Tsuki no Uta). Jag har funderat länge på att göra en inspelning av den, då den passar min röst väldigt bra.
Jag vet att MV:n är underlig.. Robot-Gackt i ett postapokalyptiskt kärleksdrama… Men låten är det viktiga.
Det var alldeles för varmt för den fina lila myströjan i dag. Och jag längtar till kören. Jag vill sjunga. Det blir skönt med höst. Mitt schema är åt helvete. Jag lyssnade precis på Schubert. Nu lyssnar jag på Gackt (Crescent).
Mitt schema är åt helvete därför att jag inte har engelska b som alla andra. Därför ser mina måndagar ut så här:
0820-0940: Engelska C
0940-1150: HÅLTIMME… Medan resten av min klass har engelska b. Det blir till att gå hem och sova i två timmar till här.
1150-1310: Samhällskunskap B
1320-1440: Idrott
1510-1630: Franska 4.
(Helvete)…
Onsdagarna är likadana, två block och två timmars hål på förmiddagen. Det är i alla fall tur att jag bor på Norr Mälarstrand… (Jag kommer inte att klaga mer över det här. Men jag måste få göra det en gång).
Tja… Godnatt.
Adrian
Sparat under: Dagens Låt, LIVE/KONSERTER, MUSIK, skola | Etiketter: blommor, dubbel, gamla stan, irodori no sanka, kagrra, kläder, konsert, kungsholmen, möblera om, pasta, PV, recension, sång, skola, skolstart
Mitt rum är fortfarande ostädat- trots att jag hade tänkt få det snyggt och klart till skolstarten. Så blir det inte. I dag rensade jag ut en hög kläder som var fula, slitna, urtvättade och för små. Det var skönt. Samtidigt la jag in en liten hög nya kläder vi köpte i dag.
Stilen blir lite halvslapp, chill, bekväm, lite blommig, flickig och ganska vanlig, förutom att jag inte köpte ett enda plagg på herravdelningen. Herregud, man blir ju deprimerad av blotta tanken att gå in där bland alla dassiga, gråa, svarta och mörkblåa yxiga kläder.
Jag träffade fru Laguna på en restaurang i Gamla Stan. Jag åt en god kryddig kycklingpasta.
Under kvällen fortsatte jag fila på några låtar. Jag har flyttat mitt skrivbord till ett bättre ställe. Jag ska möblera om i stort sett hela rummet, jag har tagit bort soffan för att ge mer studiorum, och jag ska byta säng. Till en stor, dubbelsäng. Härligt. Jag tvättade de skitiga fönstrena och skar fingret. Jag stod och såg ut genom fönstret, och sedan såg jag den enorma floden av blod som flödade ner längs med armen. Det blev ett plåster.
Vi var på Kagrra,, Gaijin och jag. Det var faktiskt den tristaste klubben-konserten hittills. Det var mycket mindre folk än det brukar vara, och bandet saknade riktig energi och finess. Inte ens deras enda riktigt fina låt 彩の讃歌 gjorde sig bra live. Vi stannade, hör och häpna, inte ens till signeringen. Jag köpte däremot en fin ny affisch till min samling.
När jag kom hem var klockan bara strax över nio! Fyra timmar senare, efter några misslyckanden med Duet hade jag nästan glömt bort alltihop. I alla fall kändes det hela väldigt avlägset.
Dagens låt (?) Kagrra, med 彩の讃歌 (Irodori no sanka) – 2008
Den är verkligen fin.
I dag när jag var på väg ner till stan såg jag en massa ungdomar runt Kungsholmen bärandes runt på de där blåa påsarna alla får den första dagen på skolan. Det kändes obehagligt, jag vände bort ansiktet och skruvade upp volymen i öronsnäckorna. Nu sitter jag och stirrar på min egen blåa påse, som råkar stå ovanpå sängen på andra sidan rummet, fylld me de saker man måste kånka med sig hem, fast man helst av allt skulle vilja slänga alltihop i någon soptunna, i slutet av vårterminen.
Jag börjar tolv i morgon.
Jag ska vattna mina rosor. Sen går jag och lägger mig.
