Adrian Dolata

Jag har börjat drömma mer och mer om det på nätterna. Just den förra natten tillbringade jag i 渋谷 tillsammans med 外人. Varannan gång jag ser upp på himlen far mina tankar iväg till 小岩.
Jag vet med mig att jag bestämde mig för länge, länge sedan. Det har aldrig funnits några bra argument för att inte göra det.
Det jag tänker göra med mitt liv är att uppfylla varenda liten dröm jag har. Jag tänker göra allt som jag längtar efter att göra. Vad ska man annars ta sig till?
Jag är trött på de människor som desperat försöker hålla mig borta från det enda jag vet att jag VERKLIGEN vill göra med det enda argumentet att det ligger så långt bort. Men jag vet varför de gör så. De har inte vant sig vid tanken.
Vad i helvete ska man ta sig till med sitt liv om inte att uppfylla sina drömmar? Jag kommer att leva i säg, 70 år. Om jag får leva så länge är jag helt nöjd. Men jag vill leva mitt liv på mina villkor, och låta alla andra göra samma sak. Jag talar så klart om extremer, men ni förstår säkert vad jag menar.

Jag har en bestämd uppfattning om vad jag vill göra. Jag väntar inte på något. Jag är i full färd med att göra allting.

---

I dag har jag faktiskt kommit på ännu en sak som jag verkligen vill göra. Det låter lite dumt, men försommaren 2009 ska jag ta reda på var det växer mest klöver i Stockholm, och så ska jag hitta en fyrklöver. Jag ska stå där på alla fyra med näsan i gräset. Det handlar inte alls om tur, för mig symboliserar den inte det. Det är bara fint.

---

I dag inledde jag vårt husmåleri med att skrapa loss färgen från källardörren med hjälp av varmluftspistol. Jag höll på i ungefär fyra timmar, utspridda över dagen, och blev nästan klar. Det är sommarens projekt, att skrapa och måla huset. Vitt med gråa knutar, precis som det ska vara. Sommarjobb, kanske man kan kalla det. Jag orkade verkligen inte försöka hitta ett riktigt jobb. Men nu har jag det här. Det blir ingen lön, antagligen ett ”någon gång i framtiden kommer jag att behöva pengar”-uttalande. Det tycker jag är bäst.

Jericho har hittat sin favoritpinne i lekstugan, närmare bestämt en stolpinne. Han tycker nog om falukorv, eftersom han åt så väldigt många bitar i dag. Han har också ätit mycket av den goda nektarinen. Han kan inte gå, bara studsa. Vi tänker ha honom där några dagar och sedan se om han blir bättre. Han sitter alltid så stilla när man kommer där och öppnar dörren… Jag sjöng en sång för honom i morse. Det råkade vara en Versailleslåt, men jag sjöng den i alla fall, bara för honom, från början till slut sittandes där på golvet. Jag tror han lyssnade.

I morgon eftermiddag åker jag in till stan. Det var ett tag sedan. På torsdag morgon ska jag träffa Kärnfri Vindruva och på eftermiddagen mr. PBK. Bio kanske, om en bra film är tillgänglig. Ska också ordna så att jag kan styra min dator där hemma härifrån, via internet. Det ser tyvärr ut som om mina torrents inte kommer att bli klara på ett tag… Den viktigaste var på 21%. För en vecka sen var den på 19. Jag måste göra något åt det, den är ju ändå bara 7GB.

Jag skriver ofta mina inlägg så där runt halv tolv nuförtiden. Jag måste alltså se till att posta dem innan datumet blir fel och jobbigt och sånt. Nu.

Adrian