Adrian Dolata

Jag har genomfört allting. Nu kan jag snart ägna mig åt total rekreation.
Ja, jag steg upp klockan halv fem i morse och gjorde varenda Sibeliusuppgift. Det var helt okej, faktiskt. När jag blivit klar brände jag dem på en cd och gick till skolan. Jag försökte tänka bort tröttheten som översvämmade mitt medvetande när den iskalla morgonluften slog emot mitt ansikte och min bara hals, men det var jävligt svårt, för att uttrycka sig precist. Det visade sig dock att jag hade lyckats mycket bra med arbetet när jag lämnade in det. Skönt.
Vi var alla förberedda på en lång och trist samhällslektion, som dock inte blev så särskilt trist på grund av diskussionen om skolk som vi förde med anledning av dagens aktuella fråga. Jag hade faktiskt tänkt skriva ett långt debattinlägg om saken (jag skulle nog kunna skriva hur mycket som helst om det) men just nu orkar jag bara inte.
Jag hade MVG på samhällsprovet! *nöjd* Jag lyckas bra med skolan sedan det nya årets början. I brist på någon vettig förklaring skyller jag tills vidare på Erika.

I dag skulle jag gå och köpa en ny skidjacka (jag tycker det är trist att vara helsvart vilket jag är nu) men jag gjorde misstaget att gå med pappa. Att gå och handla kläder med honom är ingen bra idé då det innebär småstress genom varenda jacka i en av Stockholms alla butiker. Metoden jag föredrar är snarare: Gå jättelångsamt, kolla på varenda jacka i fem minuter, gå till många olika affärer, stanna och fika två gånger, passa på att köpa en ny ögonfranskam (eller kanske inte) och ta det lugnt i allmänhet. Jag tror att jag går runt lite ensam i morgon… (…)

---

---

Jaså, det verkar kanske som att jag ogillar klassen. Det kan så klart stämma att jag gör det ibland, så känner väl alla, men i allmänhet har jag faktiskt börjat vänja mig så rejält att jag också accepterar det mesta. Och seriöst, det är bara två och ett halvt år till. En så kort tidsperiod är nästan inget att tala om. Nej, jag kan faktiskt ha rätt trevligt i min nuvarande klass. Ibland kan jag till och med försöka mig på att vara mig själv.

Nu till utseende igen: I morgon ska jag färga mitt hår mörkbrunt. Jag tänker egentligen ljusa upp det ganska mycket mer men jag börjar med ett litet steg så får vi se hur det blir. ”4/4 espresso” heter färgen. Jag vill inte ha svart längre, är trött på det. En liten anledning (mycket liten men rolig att nämna) är att jag börjar irritera mig på de som skriker ”emo” efter mig utan att tänka. Visst, kalla mig emo. Kalla mig fjortis, brat, gotare, snobb eller vad ni vill men tänk åtminstone efter först. Om ni inte gör det kommer jag att käfta emot och skrika något i stil med ”jag är inte mer emo än din imaginära katt är ett rostat bröd”.
Så ska jag klippa mig lite på söndag också, det börjar bli så att håret är konformat liksom, det står ut jättemycket därnere eftersom det är så tjockt. Och så måste jag klippa topparna för de är så slitna… Men jag tänker ändå spara till riktigt långt hår (midjan i alla fall).

Det är en futtig dag kvar som brukar kallas fredag av allmänheten. Och av mig också! Jag hoppas att de flesta väljer att tumla i snö… Jag kommer att fortsätta blogga även under sportlovet (dvs. om vårt hotell tillåter det internetmässigt). Annars vet jag inte hur jag ska stilla mitt dagliga behov av skrivande.
-Sov gott.

Adrian