![Versailles - The Revenant Choir - Cover [no blur]](http://egastyle.files.wordpress.com/2009/02/the-revenant-choir-front_update_widgetsize04_no_blur.jpg "Versailles - The Revenant Choir - Cover [no blur]")
Sparat under: MUSIK | Etiketter: gackt, kami, közi, malice mizer, mana, syunikiss
Detta är Malice Mizer live med ”Syunikiss”. Malice Mizer bestod av Gackt, Mana, Kami, Yu~ki och Közi. En underbar låt! Bandet splittrades för länge sedan… Detta är sent nittiotal (ja, deras stil och framförande ser riktigt gammalt ut till och med för mig). Sångaren är gackt. Mana (gitarr så klart) har blå klänning. Közi är den andra gitarristen med röd clowndräkt. Yu~ki spelar bas. Trummor och back up-vocals görs av Kami (må han vila i frid).
Adrian
För varje dag som går längtar jag mer efter att få känna doften av stora massor snö. Jag längtar efter att sitta under en snötäckt tall och skaka stammen. Det är bara en vecka kvar till Geilo, och man brukar väl säga att det börjar dra ihop sig.
Mina helger ser alltid ut på samma sätt. De är alltid fyllda med ingenting. Inte för att det är något jag vill ändra på, jag har ju valt att göra ingenting, men om jag får välja mellan arbetsvecka och helg tycker jag ändå mest om arbetsveckan. Stundtals irriterar jag mig faktiskt på de som klagar mycket över skolan. Jag kan göra det också vid vissa tillfällen ibland, men det är väldigt bortskämt.
Jag har aldrig tyckt om att vara utan sysslor en längre tid. Sommarloven är praktexempel, då jag någon gång mitten i börjar längta tillbaka till skolan.
Det vore intressant att helt enkelt ha två dagar skola följt av en dag ledighet, konsekvent, hela året.
Adrian
Sparat under: Okategoriserat
Glöm vad jag sa… Jag har en känsla av att det är bäst att inte ha (eller åtminstone inte visa) några åsikter i det ämnet.
Jag förbereder mig nu inför att läsa in nästa batch franskaglosor. Det är tre färre denna gång, bara 72!!
(Edit: En timme senare: Nu har jag lärt mig dem. Det var jobbigt, och det var bara matord)…
Sparat under: Okategoriserat | Etiketter: blondinbella, irriterande, ointressant, popularitet
Jag undrar vad den här grejen med blondinbella går ut på egentligen. Efter att ha hört allas åsikter om hennes blogg kände jag naturligtvis en viss nyfikenhet på att läsa
-jag också.
Jag… Förväntate mig verkligen något mer intressant än det jag såg.
Hon… skriver verkligen riktigt dåligt och ointressant, i alla fall enligt min smak. Det bästa hon verkar kunna åstadkomma är att vara irriterande.
Ja ja, hon bad väl inte om uppmärksamheten, hon skriver helt enkelt som hon vill. Jag förstår bara inte vad som kunde göra folk intresserade från första början, då hennes inlägg var något av det mest ointressanta och oinspirerande jag någonsin läst.
..Suck…
Sparat under: Okategoriserat
Jag pendlar mellan lusten att sova och irritationen över att inte kunna vara vaken hur länge som helst. Det stör mig att inget händer på natten, åtminstone inte från det här perspektivet. Facebook står stilla. Alla bloggar står stilla. ”Endast tomten är vaken” är ett citat som jag kom på. Fast jag är ju ingen tomte… Kanske. Jag är för det mesta mer aktiv på kvällen/natten, det är under dessa perioder jag utfört de flesta saker jag i efterhand känt mig riktigt nöjd med. Det härligaste är så klart att sitta i det lilla rummet på Granholmen (vårt sommarhus i skärgården) klockan två på natten i det absoluta mörkret och den tryckande fast vänliga tystnaden, och skapa olika saker och se på medan det börjar ljusna vid halv tre-tiden. Till slut börjar morgonrodnaden komma vid halv fyra, då är det bara att barfota springa över det fuktiga, daggvåta gräset ner till stranden på andra sidan om den lilla ön, sätta upp stativet och ta tvåhundra bilder av solnedgången. Ingen av dem slängs.
Nu har jag svårt att hålla ögonen öppna. Jag är tvungen att gå och lägga mig. Egentligen gillar jag inte att vara uppe sent (lite sent) en vanlig helg som den här, med skola och allt. Men jag vill ju blogga innan jag sover! Det brukar jag alltid göra.
Här kommer min traditionella helghälsning till Er i all Välmening: Jag hoppas återigen att ni inte har druckit och festat alldeles för mycket denna helg. Det är en dag i morgon också, festa inte då! Ät pannkakor i stället, eller bröd eller katter, eller gör något annat mysigt. Sitt i en soffa och lyssna på hjärtslagen hos de ni älskar.
*flin
Nu kom jag att tänka på en fras ur en av Alefs och mina gamla låttexter… ”Jag tror inte på mattor som röker sig själv!” Oj oj oj, det var goda tider det…
…Det är det nu också.
God natt, sov gott (fast ni sover säkert redan, eller hur)…?
Adrian
Sparat under: Okategoriserat, love planet five | Etiketter: 28 weeks later, hjärtslag, myströja
Nu är det redan söndag. Det vill säga, klockan har gått en halv timme in på det nya dygnet. Jag kom precis innanför dörren, en aning skärrad eftersom jag precis såg ”28 weeks later”. Jag blir aldrig skrämd under tiden jag ser filmer, men det hindrar inte att jag i efterhand kan känna starkt obehag och ja, rädsla. Nu handlar det ju inte direkt om det obehag filmen inger, utan snarare om det obehag min fantasi är så bra på att skapa.
Lägenheten är kall och tom. Jag drar på mig myströjan för att själv inte bli kall och sätter direkt på lite musik för att bryta spänningarna i omgivningen. Jag måste erkänna att jag är i behov av någon som finns här hos mig just nu. Någon som bara sitter bredvid mig i soffan och finns till utan att ett ord behöver yttras. Någon som bara iaktar alldeles stilla och vet att det inte finns några som helst hinder mellan oss. Som jag utan ett ord kan sätta mig bredvid och luta mitt huvud emot. Någon vars hjärtslag jag kan höra när jag sluter ögonen.
Nej, jag känner mig inte ensam, det är faktiskt någon form av annan känsla.
Det är så kallt att jag sitter här och skakar. Jag borde skruva upp elementet.
Adrian
