Adrian Dolata

Han satte sig ner framför skrivbordet och slöt ögonen en stund. Hans medvetenhet om det som hände runt honom sjönk och var till slut inget annat än en oformlig massa. Till slut öppnade han ögonen igen och började skriva.

I bland går det ju några dagar utan att jag går ut, speciellt under loven. Denna dag var en sådan dag, men jag hade för en gångs skull reda på vad jag skulle få gjort. Jag har sjungit hela dan, covers av två av Malice Mizers låtar. Jag är faktiskt nästan klar med dem båda, utan att det blev något hafsverk. Det tog trots allt en hel dag.
Enligt min nya policy tänker jag inte längre lägga upp några låtar av andra artister om jag inte köpt cd:n i fråga. Därför har jag avverkat två kommande månadspengar på importerade cd-skivor. Och jag har förbeställt dvd:n från Moi dix Mois ”fated: raison d’être”-europe tour 2007. Den jag var på. Jag måste ju bara ha den eftersom jag var på en av konserterna själv. Han skruvade en aning på sig där han satt. ”Den idioten tror fortfarande att det är folk som blir upprörda då det talas om pengar”, sa högtalaren och stirrade rakt in i mina ögon.

---

---

Jag har några saker kvar att göra innan skolan börjar. Ta reda på om jag ska träffa Elisabeth på måndag, och vända tillbaka dygnet. Det senare är en plågsam process, då jag måste gå och lägga mig sent och gå upp tidigt. Ja, i alla fall 0330-0900.. Efter den blir dock dygnet återställt |relativt begrepp|. Det är bara tre dagar kvar.
Jag måste verkligen skärpa mig den här terminen. Nu är invänjningsperioden över, dags att bli seriös. det känns faktiskt som om jag var fruktansvärt dålig i skolan förra terminen. I alla fall lektionsmässigt. Under proven har jag presterat förvånansvärt bra men jag tror att jag kan bli lite jobbig i bland på lektionerna. ”Du går i gymnasiet, Adrian. Inte i lågstadiet”. Jag ber den vänligt att vara tyst medan jag skriver färdigt. Den rodnar.

Jag känner inte för att skriva ett långt inlägg i dag. ”Och det är tur”, tänker högtalaren i sitt stilla sinne.

Adrian